Lilla mamma
hon tittar frågande på de andra på äldreboendet
hon verkar inte känna igen sig i de andra
de andra på stället är ju gamla
och någon dreglar
hon blir både ledsen och förtvivlad
att bli lämnad
Varför ska jag stanna här, frågar hon
jag känner ju inte ens de här människorna
Hon ber med vädjande röst
att få åka med när vi åker därifrån
Det är skrämmande att se hur Alzheimers
slår ut en människas funktioner
Mitt hjärta blöder för vår mor's öde
Hon är dock skrämmande lik sig
med sina egenskaper och karaktärsdefekter
och med denna sjukdom yttrar sig allt detta minst tio resor värre
Vi har försökt bygga upp hennes hem
på det nya stället
med hennes käraste ägodelar
Ett bohag som pö om pö har minimerats
Det blå ekskåpet är naturligtvis med
som hon många gånger skojat om att hon vill bli begravd i
och kanske blir det också så
Ja, då är ju kistan grejad
Fina kannor tillhör också mors kära ägodelar |
Mamma har målat en hel del under sin livstid
och jag tänker att hon hamnade mycket i skymundan
Ja, som kvinnlig konstnär
då farsan och hans konstnärliga uttryck prioriterades
Ja, en kvinnofälla där barn och hushåll tar så mycket tid
När jag ser mina vuxna söner
ser jag med tacksamhet på den nya mannen av idag
och det mer jämställda
Jag minns en period när jag var barn
att jag fick följa med morsan varje lördag på målarkurs
vi tog tåget in till stan (Stockholm)
och promenerade från Centralen till Sveavägen och ABF huset
det var väldigt speciellt att få egen-tid från den övriga familjen
Jag älskade dom lördagarna
Jag kommer också ihåg att jag fick mycket uppmärksamhet av andra vuxna där och att de hyllade mina målade verk
Tavlan på väggen målade morsan 1963
och den röda telefonen är en trä telefon från min barndom
jag tror det är jag som sitter modell på stolen
men det kan också vara nån av mina systrar
Fotografiet ovan är en covers på just bilden som mor målade
Ett porträttfotografi som jag tog en dag i höstas när jag och svägerskan var i full fart och packade mors grejer inför hennes flytt i höstas
Jag bad min svägerska att ta på sig mors hemmasydda blommiga klänning
samt mors röda basker
Mormor, morsan, brorsan och jag |
Jag har förstått att morsan slet hårt som ung nybliven mor
hon födde mina två systrar och mig inom loppet på fyra år
i den vevan flyttade vi också från Rågsved till Krigslida i Haninge
för mor var det som en flytt långt ut i skogen
och det resulterade i ensamhet och isolering
Dålig ekonomi var också en av de tunga bitarna
all tvätt kokade mamma på spisen
lakan och allt
Sedermera fick hon hjälp av sin farmor
med pengar att köpa en tvättmaskin
Förhållandet mellan min mor och far var dålig
Han arbetade visserligen men pengarna spelade han bort
Så kom en dag då mamma inte orkade längre
hon gav sina tre små döttrar sömntabletter
och svalde själv de som var kvar i burken
Vad som hände sedan är lite oklart
Kom pappa hem och hittade sin familj livlös
eller dök en granne upp som anade oråd
Olika versioner finns
och nu är det för sent att fråga
för ingen av våra föräldrar minns eller vill minnas
Vi flickor blev iallafall magpumpade
och mamma hamnade på Ulleråker
potpurri på mor och hennes barnbarn under 2015 |
Morsan lämnade till slut sitt äktenskap
och således även
sina tre då tonårs-döttrar
lillbrorsan som var tre år fick flytta med henne
Nu vinter 2016
Har det blivit dags att flytta mor ännu en gång inom äldrevården
Att packa grejer har blivit hennes signum
hon går som oftast omkring med fullproppad handväska
I den hittar man fotografier, saxar, bestick, halvtomma toarullar
använda servetter, kex, nån chokladbit och gammal frukt mm
och att fylla sina tygväskor verkar ha blivit en besatthet men samtidigt hennes trygghet
Här hänger brorsan upp mors tavlor på nya stället |
Sista bilden i detta inlägg blir från den korta men naggande goda vinter promenaden dagen då mor flyttar in i sitt nya hem
Otroligt starkt och fint skrivet. Kram
SvaraRaderaTack så mycket!
RaderaÅh, så fint Mimmi, och var bra att du la ut på FB där jag tittar in en liten sväng, för det mesta en gång om dagen. Vilket flyt du har i texten, och roligt att du inte är så högtidlig med komman "och sånt". Jag skulle vilja ha en annan stil på texten (typsnittet), men det är ju en baggis! Jag får nog skaffa mig en blogg så småningom! Ja, detta med den kvinnliga och manliga rollen som två konstnärer som delar i ett äktenskap, det är allt förskräckligt ibland. Jag väntar fortfarande på detta matriarkat som ska ta över efter tusentals år av patriarkat. Det måste komma snart!
SvaraRaderaTack Knud uppskattar din kommentar
RaderaNästa gång vi ses kan vi väl snacka blogg, nyfiken på vilket typsnitt du tänker dig!