fredag 8 mars 2013

min son som i himmelen bor

Jag kan tycka att det haglar årsdagar runt mig
till min glädje
årsdagar som påminner om viktiga händelser
dock finns dom av olika karaktär
idag på kvinnodagen är en årsdag
det var då Adrian föddes
det är en dag som jag förknippar med mycket kärlek och glädje
men som kolliderar med känslor av saknad och sorg
idag känner jag mig ledsen och väldigt trött
 jag började gråta redan igår, jag grät i flera timmar
 idag har tårarna fortsatt att rinna
det fortsatte direkt då jag vaknade
inte för att jag vill
utan för att behovet ligger där och trycker
hur mycket kan en människa gråta?
finns det hur mycket tårar som helst?
i gråten pendlar jag mellan tacksamhet och förtvivlan

i gråten sörjer jag det som varit och det som aldrig kommer bli
gråten hjälper mig att landa i det som är
och hjälper mig att finna sinnesro
idag om Adrian hade levt så skulle han ha fyllt 26 år
undrar om han fortfarande hade önskat sig sjömansbiff till sin födelsedag

jag har fler funderingar
men den här årsdagen har inga svar

8 kommentarer:

  1. Älskade syster, gråter med dig i kärlek
    Lo

    SvaraRadera
  2. Bamse Kram! / marcus

    SvaraRadera
  3. Det ä fruktansvärt det som skett dig Adrian...det skulle ju alldrig a gott till sådär...det är helt enkelt inte du kan man ju tycka, det finns inte. Det bör inte finnas men ändå så finns det. Tänker på dig och din vän regelbundet men inget kan göras ogjort. Vila nu i frid för det förtjänar du Grabben! Peace.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är helt säker på att Adrian vilar i frid
      tack för dina ord
      kram

      Radera
  4. Kära Mimmi, min äldsta o närmaste vän som funnits med mig hela mitt liv!
    Känner din sorg och delar den med dig och din kära familj och alla andra som kände och älskade Adrian.
    Vi är många!
    All Kärlek!!
    Nina

    SvaraRadera