Jag sa inget till farsan
om att det blivit en lägenhet ledig
utan packade och städade i hans gamla bostad
och förberedde i den nya lyan
Först den dagen det blev dags att förflytta honom
från det akuta korttidsboendet till hans nya hem
berättade jag att flytten nu stod vid dörren
Flytten gick bra
Trots att det är extremt tufft för blinda att byta miljö
farsan har varit blind i 8 år
När far var liten blev han lämnad ensam på barnhem
känslan av rädsla bär han med sig
ett minne som gör ont
och gör sig påmind idag
Pappa har alltid uttryckt sig genom kreativt skapande
Jag minns att jag så många gånger suttit modell
framför far där han stod och skulpterade i en lerklump
Huvudet till vänster på bilden nedanför
är ett självporträtt av far
och den i mitten gjorde jag som liten tjej
där jag försökt avbilda far
pappa gjorde sen formar i gips och göt dem i
Pappa har mycket litet kvar av sina ägodelar
och konstverk och ännu mindre nu efter denna flytt
Men en sak som fortfarande hänger med
som ett minne
är hans fingerförlängare
som kom på denna geniala idé
att svarva en fingerförlängare
Det var nämligen så att de spelade mycket biljard ihop
farsan hade ju ett stort biljardbord
och dom kunde hålla på att spela långt in på nätterna
farsan hade också ett temperament
som gav sig väl till känna
när hans vänsterhand inte kunde vara stöd åt biljardkön
för att stöta bollarna vid kniviga och trixiga vinklar
hans fingrar var inte tillräckligt långa på vänsterhanden
Ja, så fars vän Jan Ström
svarvade detta x-tra finger i stål
och biljard matcherna kunde fortsätta mer rättvist
och om möjligt än hetare
Far blev av med sina fingrar
genom en arbetsolycka
han var bara 17 år
och jobbade på ett tryckeri
han skulle rengöra maskinerna
när trasan fastnade mellan två valsar
så ock hans näve
först kom han till Sabbatsbergs sjukhus
och senare till Serafimerlasarettet
som för övrigt var Sveriges första sjukhus
ofta kallat Serafen och låg på Kungsholmen
dom tog köttbitar från 4-5 olika ställen runt om på kroppen
och lappade fars fingrar med
när jag var liten
var jag ofta ute och fiskade med far
fiskarna vi missade och som smet var alltid så hääääär stoora
jag älskade min far högst av allt
det var oftast både busigt och spännande att vara med honom
och att möta honom när han kom med tåget från jobbet
var dagens höjdpunkt
När jag inte kunde somna spelade pappa på gitarren och sjöng en visa
eller killade mig på ryggen
När jag inte kunde somna spelade pappa på gitarren och sjöng en visa
eller killade mig på ryggen
här ligger han och vilar i sitt nya hem på demensboendet
samtidigt som han talar i telefon med en gammal vän
jag frågar han alltid när jag kommer
om han vill ringa någon
han kan nämligen inte själv hantera telefonen längre
oftast har han ingen lust att ringa någon
men det hänger nog ihop med att han inte riktigt orkar
Och fastän far har bott här nu i en månad
fortsätter han att fråga mig varje gång jag kommer om jag bäddat hans säng
eftersom han tänker att det var just "idag" han flyttade in
Tack att du har läst min blogg
Och ett särskilt tack till min kära svägerska för all bär-hjälp!
Och ett särskilt tack till min kära svägerska för all bär-hjälp!
Jag återkommer om äventyr från sista anhalten på hemmet
Fint med dina ord och minnen som jag oxå minns <3
SvaraRaderaTack Lo! kul att du vill läsa!
RaderaHej Mimmi! Jättefint skrivet! Ge Tor mina varmaste hälsningar!
SvaraRaderaTack Owe! Far sken upp och log stort när han fick hälsningen från dig.
RaderaDet tyckte han var roligt och han hälsar tebax!