En dag med far

Farsan tycker det är trist att bo på servicehem

det är den tysta ensamtiden som tär mest, säger han

Ibland är han bra deppig och ligger under filten när jag kommer över

Pappa tappade gradvis synen på äldre dar

och är sedan flera år tillbaka helt blind

Det är ett faktum

att far är helt beroende av sina barn och äldreomsorgen

 Att acceptera verkligheten som den är 

är ett dagligt jobb eller kanske kamp

Pappa tycker det är besvärligt att gå hemifrån

och när jag föreslår en promenad protesterar han oftast

och berättar samma story varje gång

om sin egen far och dennes långa vandringar

så jag tänker att det ligger mer bakom farsans agg mot promenader

 än bara hans egen lathet

När far ber mig att ta bort hans disk 

 då påminner jag honom om att han är förvisso blind

men inte lam

Vi kan bli väldigt oense om saken

Trots att jag erbjuder min hjälp på vägen in till köket

så har han åsikter om min strävan att han ska göra saker själv

Han vill inte förstå varför han ska ta in disken när jag ändå går den vägen 

 Sushi är en favorit

Då sitter han som en liten

 fågelunge med sin sked

och väntar att den ska fyllas på av de olika läkerheterna

Idag hade far en tid till tandläkaren

På Arvika tand och implantat mottagning

 pappa berättade efteråt med en ton av intryck, för mig

att det inte behövt någon bedövning och att 

maskinerna nästan var ljudlösa 

och att han behandlats med laser 

Ja, han var mycket imponerad 

 inte minst av det vänliga bemötandet av 

tandläkare och sköterskor

Ja det var några rader 

om en dag med far

Farsan är 82 bast

och farfar blev 98

Så jag kommer allt

 hinna skriva ännu några bloggar